Debatt: Lämna inte barnen utan stöd när föräldrar grips

I början av juni greps 155 personer runt om i Sverige i samband med den FBI-ledda operationen Trojan Shield. Massgripandet innebar att häkten blev överfulla, och förhoppningsvis också en begränsning av den organiserade brottsligheten. Men det medförde dessutom att ett stort antal barn lämnades kvar i ovisshet om vad som egentligen hänt med föräldern. Ibland kanske även med trauman från ett våldsamt gripande.

För att vara tydliga: vi förstår att det kan krävas hårda tag och vi är plågsamt medvetna om att barn kan var tvungna att bevittna ett gripande. Men vad som är oacceptabelt är att barn sedan lämnas utan uppföljning och stöd, vilket vi vet händer allt för ofta.

Menar vi på allvar att ett barn inte är skyldigt till sina föräldrars brott kan vi inte lämna det ensamt med de trauman som det innebär att få en förälder frihetsberövad, utan vi måste ge barnet det stöd det behöver och har rätt till. Det är också vad vi är skyldiga att göra enligt barnkonventionen, som numera är svensk lag.

Dessutom vet vi att det på sikt både kan spara pengar och minska det individuella lidandet. I en rapport från IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, från 2019 har man jämfört barn med liknande uppväxtförhållanden och det visar sig att de vars föräldrar hamnar i fängelse har en ökad risk att själva dömas för brott under tonåren, att deras studieresultat försämras och att de får svårare att komma in på arbetsmarknaden.

Forskning visar att det behövs specifikt stöd för barn till frihetsberövade för att minska risk för psykisk ohälsa, utanförskap och egen kriminalitet. Så hur ser stödet ut idag?

Barnen tenderar att falla mellan stolarna när en förälder eller ett syskon frihetsberövas, eftersom det inte finns något tydligt och strukturerat samhälleligt ansvar för dem. Detta trots hur många det drabbar. Enligt kriminalvården har cirka 30 000 barn en förälder i fängelse eller inom frivård och då har man inte räknat in barn med en häktad förälder eller ett frihetsberövat syskon. I en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2018 klargjordes återigen att det är kommunerna som ansvarar för att barn med en frihetsberövad förälder får den hjälp och det stöd de behöver. Man slog också fast att stödet är bristfälligt och vilar nästan uteslutande på civilsamhället. I Socialstyrelsens kartläggning framgår det att 8 av 10 kommuner inte erbjuder något specifikt stöd till målgruppen och i samma rapport kan man läsa att 60 procent av socialtjänsterna i Sverige önskar kunskapsstöd om målgruppen.

Positivt är att regeringen den 1 april 2021 gav i uppdrag åt Socialstyrelsen att stärka och utveckla stödet för barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, våld eller där en vårdnadshavare plötsligt avlidit. För första gången nämns också barn till frihetsberövade vilket vi är mycket glada för. Men ord är en sak, nu är det också dags för handling.

* Fortfarande lämnas många barn utan information om vad som hänt när en familjemedlem blivit omhändertagen av polis. Detta måste få ett slut. Barn måste garanteras relevant information och

möjlighet till känslomässigt stöd. Hemmavarande vårdnadshavare behöver också hjälp för att orka se till sitt barns behov. För att det ska vara möjligt krävs kraftigt förbättrad samverkan mellan berörda myndigheter och mellan myndigheter och civilsamhälle.

* Regeringen har de senaste åren varit tydlig med att det är kommunernas ansvar att ge stöd till barn till frihetsberövade. Ändå kvarstår fakta att 8 av 10 kommuner inte ger något riktat stöd alls. Detta måste få ett slut. Vi vill se nationella riktlinjer och riktade medel till kommunerna för att arbeta med målgruppen.

Kompetensen kring målgruppen barn till frihetsberövade finns främst i civilsamhället, även det slog den statliga utredningen fast. Tillsammans med organisationer som Buff och Erikshjälpen har Räddningsmissionen genom vår verksamhet Solrosen under många år lyft barn till frihetsberövade och deras behov av ett utvecklat stöd. Vi har erfarenhet och kunskap. Så använd oss och andra liknande aktörer. Barn till frihetsberövade straffas varje dag för brott de aldrig har begått och utan att de förstår varför. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att barnen får det stöd de behöver och har rätt till.

Text:
Emil Mattsson, direktor Räddningsmissionen
Line Fuchs, verksamhetschef Solrosen

Denna debattartikel publicerades den 12 juli i ETC.