Två människoliv | Räddningsmissionen

Text: Eva Erlandsson Bild: Stina Gränfors

Thomas och Luca lärde känna varandra i ett amatörteatersällskap när de var tonåringar. Det var 80-tal och hemlandet Ungern var kommunistiskt. Efter Östblockets fall tog deras liv helt olika vägar. Luca blev student i Berlin. Thomas stannade i hemstaden och kämpade för de utsattas rättigheter. Hans verksamhet mötte med tiden alltmer motstånd och han beslutade sig för att lämna landet.

Många år senare fick de genom sociala medier kontakt igen. Thomas bor sedan några år i ett tält i göteborgstrakten. Han kallar sig inte hemlös eftersom han betraktar skogen som sitt hem. De flesta dagar vistas han i stadsmiljön för att sälja Faktum, vara gatumusikant eller kanske gå på en Soppmässa. Vi ses ofta på Räddningsmissionens frukostcafé.

När jag berättar om hemlöshetskonferensen i Ungern vill han absolut förmedla en kontakt med en vän som bor i Budapest. Hon heter Luca och några veckor senare möts vi på en uteservering.

”Ungern är så förändrat” berättar hon. ”Att göra gott är förbjudet, om man vill hjälpa någon blir man stoppad”. Hon berättar om ett flyktingläger där män inte skulle få mat, att det är värre än tyskarnas läger under kriget. Men att även ungrare drabbas. ”Många hemlösa är psykiskt sjuka, och det finns många unga på gatan”. ”En del som har växt upp i fosterhem bli hemlösa. Och många romer har det mycket svårt.”

Hon talar om lagen som gör det förbjudet att sova ute. Men som inte har någon hjälp att erbjuda. ”Man måste ha vänner. Men alla har inte vänner.” Hon har själv två tonårsbarn som bor hos släktingar. ”Om man frågar andra om hjälp kan de vända sig till polisen och sedan vet man inte vad som händer. Man kan inte lita på myndigheter.”

”Det händer något med hela samhället när man behandlar de svaga så här illa”

Jag frågar henne om Thomas. Vem var han för henne?

”Han var som en präst för oss, en ledare, en andlig man. Vi såg upp till honom, och han var vänlig mot alla. Jag tror att han var förälskad i mig ganska länge. ”

Kyrkan då? Vad anser du om den?

”Jag gillar inte kyrkan. De gör som staten beslutar. De står inte på de svagas sida. Men jag gillar Jesus och jag gillar att du är här och ger mig välsignelse.”

Tillbaka i Göteborg har jag flera saker som jag vill fråga Thomas om. Mötet med Luca har verkligen ökat mitt intresse för både Ungern och hur

Thomas tänker. Han bjuder med mig till platsen där han bor och visar mig runt. Vi pratar mycket.

Varför bor du i tält?

”Jag bor i skogen för att det är helande för mig. Det ger mig kontakt med både jorden och himlen. Mycket i livet har varit och är svårt. Jag behöver naturen.”

Vad betyder Räddningsmissionen för dig?

”Jag vet att det finns en plats dit jag är välkommen. Jag kan få bra råd, gemenskap, mat och värma mig. För mig är det en stark familjär känsla. Både med dem som jobbar och volontärer. Ni ger mig kraft.

1960-tal

Thomas är barn i Ungern. Hans mamma är ensamstående och jobbar på fabrik. De flyttar ofta. Uppväxten är tuff, han är ofta ensam och illa behandlad.

Luca föds i en liten stad på gränsen till Österrike. Någon generation bakåt dog släktingar i Auschwitz. Hon växer upp med båda föräldrarna och flera syskon.

1980-tal

Thomas och Luca möts i en amatörteaterförening. Han läser till lärare i matematik och idrott på Universitetet. Hon går i gymnasiet och är mycket vacker. Thomas blir förälskad men det kanske inte är besvarat.

1990-talet

Östblocket faller och Luca flyttar till Berlin. Läser språk och får vänner från hela världen.

Thomas bor kvar i Budapest och arbetar som lärare, i en gruva och som stenhuggare. Han ser fler och fler människor som hamnar i utsatthet och blir en aktivist som för deras talan. Han blir en aktivist som för de utsattas talan. Sin lägenhet lånar han ut till hemlösa. Själv flyttar han ut i skogen. Är trött på människor som missbrukar makt. Söker frid i naturen och finner även Gud. Men myndigheterna är inte så glada.

2000-tal

Luca är tillbaka i Ungern. Bosätter sig i Budapest. Undervisar i tyska. Får barn.

Thomas fortsätter att organisera demonstrationer och skriva i tidningar om situationen för utsatta människor. En tidning kallar honom ”stadens samvete”. Många är kritiska mot honom. Situationen blir allt svårare. Han bestämmer sig för att lämna landet.

"Räddningsmissionen för mig är gemenskap, mat och värme."

2010-tal

Luca har inget arbete. Bor hos vänner. Undrar varför hennes hemland har blivit så hårt och kallt.

Thomas bor i Sverige. Försörjer sig på tillfälliga jobb och att sälja Faktum. Lever mycket enkelt. Ingen alkohol. Han säger att han litar på Gud.