Nu har jag sinnesro i livet

Efter över 20 år av drogmissbruk och kriminalitet, hemlöshet och utanförskap är Fredrik nu drogfri. Via Räddningsmissionens Boende Vasa har han kommit en bit på vägen mot ett nytt liv. Med studier och en egen lägenhet. 

– Nu har jag sinnesro i livet, säger han. Förhoppningsvis kan jag få jobba med att hjälpa andra ut ur missbruk i framtiden. 

Strax efter att vi satt oss ner med en kopp kaffe på Räddningsmissionens huvudkontor börjar Fredrik prata om möblerna på kontoret. 

– Ni har några värdefulla taklampor har jag sett, säger han övertygande. Du vet, jag skannar av alla inomhusmiljöer och registrerar värdefulla möbler av gammal vana.  

Det var bland annat möbelstölder som finansierade Fredriks drogmissbruk.  

– Jag stal möbler och cyklar, blev en riktig expert på det. Åkte alltid omkring med en kofot och en vinkelslip ryggsäcken. När man fick in pengar genom stöldgodset var livet enkelt, berättar han och ler snett.  

Fredrik är 38 år och levde i över 20 år ett liv som kretsade kring missbruk, droger och stölder. Han knarkade hårt och mycket vaken tid gick åt till att få ihop pengar till nästa dos. 

– Det var allt man tänkte på. Jag levde som hemlös med trasiga kläder, ont om mat och smutsiga sprutor, säger han.  

Fredrik kom i kontakt med droger tidigt och var i de yngre tonåren när perioder av avgiftning och besök på behandlingshem började.  

– Jag blev avstängd från skolan när jag var 14, berättar han. Sedan var det behandlingshem och försök till avgiftning.  

Han har arbetat under vissa perioder och även avtjänat ett par fängelsestraff.  

– Jag jobbade som kock och bartender utomlands en period. Men det hindrade mig inte från att fortsätt ta droger. Så har det blivit några vändor i fängelse. För stölder, inbrott, narkotikabrott och brott mot knivlagen. 

Tiden i fängelse var paradoxalt nog inte bara dålig för Fredrik.  

– Nej, det var ett bra ställe att sova på och gav en form av trygghet, menar han. Det var ingen som kom åt dig där och du fick tre mål mat om dagen. 

Avgiftningen började med Corona-isolering 

Fredriks väg ut ur drogmissbruk började under Corona-pandemin. 

– Jag blev jättesjuk i Corona och hade helt enkelt svårt att få tag på droger. Jag blev också tvungen att lämna min bostad. Då ringde jag en bekant och fick bo där. 

Utan att han riktigt tänkte på det, var Fredrik, genom Corona-perioden och flytten, på väg att bli avgiftad och i den nya bostaden blev han så småningom mindre och mindre drogberoende.  

Under hela sitt missbruk har Fredrik aldrig kontaktat socialtjänsten eller sökt något bidrag. Men nu kände han att det var dags. Under våren 2023 ringde och fick till slut ett erbjudande om ett boende.  

– Jag ville hellre till ett annat boende än det på Vasagatan, men då hade jag tvingats vänta hela sommaren och det hade jag ingen lust med, berättar han. Jag tänkte att jag ger det en chans.    

Tacksam för tiden på Boende Vasa 

På Räddningsmissionens boende på Vasagatan blev Fredrik väl omhändertagen. Han uppskattade det personliga bemötandet och tilliten till de som bodde där. 

– Bemötandet var jättebra. Man fick vara sig själv och sköta sig själv, men hade ändå alltid någon att prata med. Mådde man dåligt så fanns personalen där. Hade man inte städat rummet på några veckor så kollade dom hur man mådde, säger Fredrik och ler.  

Fredrik upplevde Boende Vasa som ett friare och öppnade boende än vad han varit med om tidigare. 

– Det finns en respekt och frihet där som jag gillar, berättar han. Personalen visar att de litar på dig och man kan sitta och snacka på kontoret. Där kände jag mig mer som en människa än ett objekt på förvaring. Ibland var jag med och lagade mat och bakade.  

När Fredrik berättar som sin tid på Boende Vasa blir det tydligt att personalen betyder mycket.   

– Jag tycker om all personal där, men det är klart att Peter har betytt extra mycket för mig. Han är underbar och har ett personligt engagemang, även för oss som inte bor kvar där. Benjamin måste jag också nämna. Han höll ordning på grejer och ett stort plus är att han haft med sin hund. Det har betytt mycket för mig som älskar hundar, säger han och ler. 

Utbildning och egen lägenhet 

Strax innan sommaren flyttade Fredrik in i sin nya, egna lägenhet. En träningslägenhet via Oxhagsgatans boende. Han erkänner att det inte är helt enkelt att bo själv och han inser hur bra han hade det på Boende Vasa.  

– Det är ju mycket tråkigare att bo själv, konstaterar han. Att vara helt ensam och att behöva står för alla inköp själv är också en stor omställning. Nu behöver jag vända på slantarna för att få ekonomin att gå ihop. 

Men Fredrik är också glad över var han är i sitt liv. 

– Nu har jag sinnesro i livet. Jag kan vakna utan att ha ångest eller fundera på ett akut problem. Som att vara skyldig pengar eller ha någon som jagar mig. 

Julen firar han som vanligt hos sin mamma.  

– Jag gillar julen, så det ska bli kul. Jag hade alltid lite julpynt på rummet på Boende Vasa. Mamma brukar pynta och göra fint, så det ser jag fram emot.  

Fredrik vill gärna jobba med att hjälpa andra att komma ur sitt missbruk eller sin hemlöshet. 

– Jag tror det är perfekt kombination att ha den erfarenheten jag har och sedan plugga lite också. En slags blandning av gatulära och boklära, säger han och skrattar. Nu pluggar jag till undersköterska, det är ett bra första steg. Jag kan ju redan allt om droger och det kriminella livet. Och så vill jag skaffa en hund.  

Fredrik heter egentligen något annat.