Nu är granen tänd på Liseberg igen

Julgranen på Liseberg är för många startskottet på julen i Göteborg och enligt tradition var Emil på plats i morse och tände den. Att få tända julgranen på Liseberg är en fin tradition och en del av vårt samarbete med Liseberg – något vi är väldigt glada för. Granen är ju inte bara en symbol för Liseberg, utan för hela Göteborg, för gemenskapen i vår stad och för ljuset vi kan dela med varandra.

Missade du sändningen? Här kan du ta del av Emils tal

Vi är så tacksamma över den här traditionen. Det här tycker jag är årets stora höjdpunkt, när vi får tända granen på Liseberg.

Vi tänder den i en stad som vi älskar. Staden i våra hjärtan. Staden som blev vårt öde, Göteborg. Och vi tänder den som en symbol för att vi alla hör ihop. Oavsett var vi kommer ifrån, oavsett hur våra liv ser ut, oavsett vad vi kämpar med, så hör vi ihop. Vi är göteborgare, från Gårdsten, till Olofstorp, Vrångö, Näset, Biskopsgården, Säve och hit till Liseberg. Vi hör ihop. Vi äger den här staden. Vi är Göteborg tillsammans.

Och vi tänder den här granen och tänker särskilt på våra barn idag. Våra barn som växer upp i en värld som vi kan känna ganska stora frågetecken inför idag. Och vi önskar så att barnen skulle få växa upp i en lite mer rimlig värld. Och att vi som är vuxna skulle göra allt vi kan för att göra den här världen och den här staden lite mer barnvänlig. Att vi ska svara an, att vi ska ansvara, att vi ska se att detta är vårt allra största uppdrag.

Vi tänder också granen och påminner oss om att hopp inte bara är en känsla som man kan ha mer eller mindre av. Utan att hopp är en aktiv handling. Hopp är en disciplin som vi utövar ihärdigt, disciplinerat, tillsammans med andra. Därför den här morgonen, väljer vi bort apati, uppgivenhet och avtrubbning. Vi väljer istället hopp, handlingskraft och mod.