Ny rapport: Tre av fyra barn önskar mer kontakt med sin frihetsberövade familjemedlem

Räddningsmissionen har tillsammans med barnrättsorganisationerna Erikshjälpen och BUFFF tagit fram en rapport som synliggör bristen på barnrättsperspektiv när föräldrar frihetsberövas. “Jag hade velat åka till pappa efter skolan och kanske tagit med läxor som han fått hjälpa mig med. Det hade varit positivt att haft en vardagskontakt”, säger en 17-årig tjej, om hur det varit att ha en frihetsberövad pappa.

Kriminalvården uppskattar att 30 000 barn i Sverige har en förälder i fängelse eller frivård. En grupp med barn som ofta faller mellan stolarna. Samtidigt som barns rätt till kontakt med frihetsberövad förälder brister, pågår det en stor debatt kring hur vårt samhälle genom förebyggande insatser ska motverka att barn rekryteras till kriminella nätverk. Forskning visar att barn till frihetsberövade löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap och hamna i egen kriminalitet. Att behålla kontakt med familjen visar sig också vara en motivator för att den frihetsberövade inte ska återfalla i brott.

• Det är viktigt att först och främst beakta barnets bästa. Barns behov är individuella, och det finns de barn som behöver skyddas från den frihetsberövade. Men forskning visar ändå att tidig information och kontakt är en skyddsfaktor för barnet, säger Ida Storm Mukwana, sakkunnig på Erikshjälpen och projektledare för rapporten.

I rapporten ”Man måste få veta” framkommer barn och ungas erfarenheter avseende tillgång till information, stöd och kontakt med frihetsberövad familjemedlem samt deras önskningar och framtidstankar. Line Fuchs, verksamhetschef på Räddningsmissionens verksamhet Solrosen, har lång erfarenhet av att möta barnen.

• Det starkaste med rapporten är att den synliggör barns röster på ett så tydligt sätt. Vi finns nära barnen och hör deras behov, men via rapporten får fler möjlighet att lyssna och förhoppningsvis agera”.

Rapporten visar att:

• 3 av 4 önskar mer kontakt med frihetsberövad familjemedlem.
• 9 av 10 anser att man har rätt att få veta att ens förälder frihetsberövats.
• 93 procent anger att det har hjälpt dem med samtalsstöd och många uppger att det varit viktigt att träffa andra i samma situation.  

Barn och ungas önskningar om framtiden

• Majoriteten vill att det ska vara enklare med kontakt både via besök, video och telefon.
• Flera barn och unga nämner att stöd bör finnas på flera olika håll i deras vardag som i förskola och skola, inte bara genom ideella organisationer. 
• Man vill se bättre samarbete mellan barn, föräldrar, kriminalvården och socialtjänsten. 
• Barn vill få bättre hjälp att förstå rättsprocessen samt få mer information om hur det är i ett fängelse. 
• Minskad skam och tabu av att ha en familjemedlem i fängelse. 
   

- Det har blivit bättre inom kriminalvården, men vi skulle vilja se samma förbättringar i hela rättskedjan och över hela landet. Idag är det barnens bostadsadress som avgör om det erbjuds något riktat stöd, alla kommuner måste ta sitt ansvar. Barnens behov är stora och vi ser deras utsatthet och rädslor, säger Madelein Kattel, verksamhetschef BUFFF Sverige.

Om rapporten:
Rapporten bygger på intervjuer med barn och unga som har en förälder eller ett syskon som är eller har varit frihetsberövad. Intervjuerna har genomförts av utbildad personal som arbetar riktat mot dessa barn, unga och deras familjer, inom organisationen Bufff samt verksamheterna som arbetar enligt Solrosmodellen (Solrosen i Göteborg och Borås, Kumulus i Umeå och Skellefteå samt Vårsol Samtalscenter i Jönköping). Verksamheterna har gemensamt intervjuat över 50 barn, flickor och pojkar, mellan 4 och 17 år, på olika orter i Sverige. Vi har även låtit intervjua en handfull unga vuxna, mellan 18 och 25 år. Samtliga barn och unga erhöll vid tiden för intervjuerna riktat stöd utifrån att de har en förälder eller ett syskon som är eller har varit frihetsberövad. Alla deltagare är anonyma.

Läs rapporten här