"Framför allt har vi fått en till familjemedlem som vi älskar"

Vår familjehemsmamma Hanna Olofsson intervjuades i en artikel i Tidningen Dagen om att vara familjehem. I ett år har hon och hennes man Viktor varit familjehem via Räddningsmissionen. “Vi är så glada att vi vågade” säger Hanna till Dagen.

För Hanna och Viktors del började det med en önskan om ett barn till. Deras biologiska son hade hunnit bli fem år och de hade tid, rum och kärlek för fler. Hanna hade tidigare arbetat på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Kanske, menar hon, spelade det in i hur de resonerade:
– På boendet hade jag redan fått uppleva hur mycket kärlek man kan känna för barn som inte är ens eget.

En dag förra våren fick hon se Räddningsmissionens förfrågan efter familjehem till fyra barn som förlorat sina föräldrar. Man sökte flera familjer och Hanna ringde direkt.

– Jag hade bett till Gud att om det skulle vara någon mer i vår familj så skulle han visa mig tydligt. Det här kändes så rätt. Sedan blev jag ändå rädd. Vågar vi detta? Efter några nätter av oro bestämde vi oss ändå för att köra. Det har vi aldrig ångrat!

Något som var viktigt för Hanna och Viktor var att låta den femårige sonen vara med i beslutet.
– Han sa ja direkt. En storebror var det bästa som kunde hända honom.

Efter Hannas samtal till Räddningsmissionen och en utredning på dem som familj flyttade en elvaårig pojken in hos dem. Hans syskon flyttade till andra familjer i närheten, så att de kunde hålla kontakten.

Det första året har innehållit både utmaningar och framsteg och alla sorters känslor, säger Hanna:
– De flesta dagarna går det jättebra, men ibland kommer tuffa dagar. Men vem har sagt att livet alltid ska vara enkelt? Det här har gjort att jag liksom känner mig genomlevd!

Hanna Olofsson berättar att hon hela tiden haft stor hjälp av sin tro:
– Vi har verkligen känt att Gud har gett oss den kraft vi behöver och dessutom har människor omkring oss visat så mycket omsorg. Både de i kyrkan, familjen, vänner och grannar.

Hanna Olofsson menar att uppdraget som familjehem vidgar livet.
– Det ger så otroligt mycket. Framför allt har vi fått en till familjemedlem som vi älskar. Vi är så glada att vi vågade!